Läste häromdagen Åsa Larssons krönika i Stockholm City om hur vi svenskar väljer att inreda våra hem snudd på identiska. De ska vara de rätta möblerna och färgerna i ett helst mycket avskalat hem. Där du och jag inte ger en minsta vink om vilka vi är.
Observationen är helt korrekt.
Och hur jäkla tragisk som helst.
Jag har själv funderat på hur och när det blev så här. Självklart vill jag högt och tydligt klargöra att mina egna Sjuanstolar köptes in för över 10 år sedan.... Ett Ellipsbord blev det aldrig, för det var för dyrt. Men visst tusan har jag en "kantig" soffa, Tubenlampa och funderar nu på var jag kan hitta kvadratiska svarta ramar att pryda mina ljusa väggar.
Undrar om det inte var mer variation på 70-talet med sjögrästapeter och lurviga heltäckningsmattor ändå... innan kaffefärgerna intog våra rum och de med en minimalistisk läggning inte hade kommit ut.
Nej, jag tror jag ska skynda mig och satsa på shabby chic stilen istället. Jag menar innan alla ni andra också får för er det...
14 maj, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar